Sterling bjuder oss på ännu en senromantisk upptäckt från Sverige. Må de fortsätta i samma anda länge. Alexanderssons c-moll-ouvertyr är älvaktig och lekfull. Hans mendelssohnska spindelväv interagerar också med spår av Grainger och Dvořák.Den andra symfonin är storslagen men utan passionerad plåga, även om det finns en tragisk börda som bärs av trumpeter vid 1:40 i andra satsen. Detta är romantisk musik blandad med folkliga röster. Den är också mycket behaglig i sina kurvigt böljande konturer. Smetanas Vltava verkar inte alltför långt borta i delar av första satsen. Pizzicato- intermezzot (III, tr. 4) är delikat tillspetsad och dess dynamik är noggrant beräknad, även om effekten är bekymmerslös. Det är ett härligt konsertextranummer och skulle lätt kunna hamna på ClassicFM om någon av deras producenter lyssnar. Tänk på pizzicato- satsen i Tjajkovskijs fjärde så får du en mycket svepande uppfattning om hur denna sats låter. Den tjajkovskijska finalen är ibland glittrande jovial och ibland allvarlig. I anden – bara – tänk i termer av Bizets c-mollsymfoni i riddarlig stämning med slalomande träblås och jaktrop för bleckblåsinstrumenten. Inspelad 11-12 januari 2006 i Uppsala universitets aula. Uppsala Kammarorkester, Paul Mägi, dirigent. Total speltid: 48'48".